taxpelt.pages.dev




Vilka får ej ge blod

Vem får ge blod?.

vilka får ej ge blod

Blodet består av olika typer av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma. Detta för att blodgivningen ska vara säker — både för dig och för den som får ditt blod. Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod.

  • Frågor & svar -
  • Vilka får ej ge blod?
  • Grundkraven för att bli
  • Ge blod.
  • Du ska vanligtvis vara mellan 18
  • Många kan bli blodgivare, men
  • Övervakningen kan övertas av någon annan kompetent befattningshavare än sjuksköterska och läkare. För att kunna ge blod ska du vara frisk — så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

    ge blod hälsodeklaration

    En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod. Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Hur mycket blod du har . Här får du veta mer om blodgivning, bland annat vem som får ge blod: • En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod i kroppen. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin.

    Varför får man inte lämna blod efter 65 år

    För att kunna bli det måste du:. Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. Många läkemedel i sig är inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod.

    Så fungerar hjärtat och blodomloppet -

    Välkommen till snabbkontrollen. Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Kvinnor får ge blod högst tre gånger per år, män får ge blod högst fyra gånger per år. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är . Blodtransfusion Vid en blodtransfusion förs nytt blod in i kroppen.

    Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri .

    Blodgrupper

    Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod. Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

    Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme.

    Varför får man inte lämna blod efter 65 år

    Du kan ge blod på särskilda blodcentraler eller i blodbussar. Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral! Från 1 maj Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader innan du kan ge blod. Blodet måste vara fritt från smitta.

    Reglerna för blodgivning finns för att skydda både blodgivaren och mottagaren av blodet. Det blod du ger kan användas i samband med till exempel operationer och vid behandling av olika sjukdomar. Blod är en färskvara som inte kan lagras längre än sex veckor.

    Vad är hemoglobin och var finns det?

    Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad. Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies. Många läkemedel i sig är inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod. Patienten övervakas under transfusionen och den närmaste tiden efter med avseende på transfusionskomplikationer såsom frossa, klåda, urtikaria, ansiktsrodnad, feber, oro, ångest, bröstsmärta, ryggsmärta, takykardi, blodtrycksfall, röd urin med mera.

    Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Din blodcentral .